krigföring
Swedish
noun
Definitions
- warfare
Etymology
Compound from Swedish krig (war) + Swedish föra (bring, direct, steer, lead, guide).
Origin
Swedish
föra
Gloss
bring, direct, steer, lead, guide
Concept
Semantic Field
Motion
Ontological Category
Action/Process
Kanji
鉛
Emoji
Timeline
Distribution of cognates by language
Geogrpahic distribution of cognates
Cognates and derived terms
- borgarkrig Swedish
- diarieföra Swedish
- framföra Swedish
- föra Swedish
- förare Swedish
- förföra Swedish
- genomföra Swedish
- inbördeskrig Swedish
- information Swedish
- informationskrigföring Swedish
- införa Swedish
- krig Swedish
- kriga Swedish
- krigförande Swedish
- krigsarkiv Swedish
- krigsbrott Swedish
- krigsförbrytare Swedish
- krigsförbrytelse Swedish
- krigskorrespondent Swedish
- krigsorganisation Swedish
- krigsrätt Swedish
- krigsskådeplats Swedish
- kärnvapenkrig Swedish
- marknadsföra Swedish
- medborgarkrig Swedish
- medföra Swedish
- protokollföra Swedish
- redigeringskrig Swedish
- snöbollskrig Swedish
- ställningskrig Swedish
- tillföra Swedish
- uppföra Swedish
- utföra Swedish
- världskrig Swedish
- överföra Swedish
- krîch Middle Low German
- føra, fø̄ra Old Swedish
- krig
- föra
- kriga
- förare
- utföra
- införa
- förföra
- medföra
- uppföra
- överföra
- framföra
- tillföra
- genomföra
- krigsrätt
- krigsarkiv
- diarieföra
- borgarkrig
- världskrig
- krigsbrott
- krigförande
- information
- snöbollskrig
- inbördeskrig
- marknadsföra
- protokollföra
- kärnvapenkrig
- medborgarkrig
- ställningskrig
- krigsskådeplats
- krigsförbrytare
- redigeringskrig
- krigsförbrytelse
- krigsorganisation
- krigskorrespondent
- informationskrigföring