ställa

Swedish

verb-reg

Definitions

to set; to put something down in an upright position
to set; adjust (a setting, or a clock)
to make someone speechless with confusion

Etymology

Inherited from Old Swedish ställa inherited from Old Norse stilla (calm) derived from Middle Low German stillen derived from Old Saxon *stillian derived from *stillijan (make still).

Origin

*stillijan

Gloss

make still

Timeline

Distribution of cognates by language

Geogrpahic distribution of cognates

Cognates and derived terms

teline Finnish
Schriftsteller German
stille Norwegian Bokmål
an Swedish
anställa Swedish
anställning Swedish
arbetsställning Swedish
beställa Swedish
fast Swedish
fastställa Swedish
fram Swedish
framställa Swedish
framställning Swedish
fråga Swedish
frågeställning Swedish
före Swedish
föreställa Swedish
föreställning Swedish
in Swedish
inställa Swedish
inställning Swedish
jämn Swedish
jämställa Swedish
mot Swedish
nyanställa Swedish
skriftställare Swedish
ställa mot väggen Swedish
ställning Swedish
ställningskrig Swedish
säker Swedish
säkerställa Swedish
teaterföreställning Swedish
tillfreds Swedish
tillfredsställa Swedish
upp Swedish
uppställa Swedish
uppställning Swedish
ut Swedish
utställa Swedish
utställning Swedish
väggen Swedish
åter Swedish
återställa Swedish
återställare Swedish
återställning Swedish
stillan Old English
stilla Old Norse
stilla Icelandic
*stillijan gmw-pro
stillen Middle Low German
*stillian Old Saxon
stilla Old Swedish
ställa Old Swedish