korrel
Dutch (Brabantic)
/ˈkɔ.rəl/
noun
Definitions
- a grain, a pellet particle of a granular substance
Etymology
Inherited from Middle Dutch corle suf from Dutch, Flemish koren (grain, corn).
Origin
Dutch (Brabantic)
koren
Gloss
grain, corn
Concept
Semantic Field
Quantity
Ontological Category
Classifier
Kanji
粒
Emoji
🌾
Timeline
Distribution of cognates by language
Geogrpahic distribution of cognates
Cognates and derived terms
- hagel Dutch, Flemish
- hagelkorrel Dutch, Flemish
- koren Dutch, Flemish
- korenbout Dutch, Flemish
- korenhalm Dutch, Flemish
- korenslang Dutch, Flemish
- korenworm Dutch, Flemish
- korrelig Dutch, Flemish
- volkorenbrood Dutch, Flemish
- volkorenmeel Dutch, Flemish
- corle Middle Dutch
- koren Middle Dutch
- koring Afrikaans